Första arbetsdagen denna vecka för min del, VAB igår. Dotterns magsjuka har verkligen varit långdragen och jobbig. Men idag kunde jag lämna henne frisk och förväntansfull på dagis. Dock möttes jag av en lapp där det stod att det gick vattenkoppor på avdelningen. Bara hålla tummarna att dottern klarar sig från det. Inte sugen på fler sjukdomar just nu...

Tisdagen började med nationellt prov i engelska för mina elever. Måste säga att jag är mycket imponerad och stolt över deras inställning och fokus till de nationella proven. De tar verkligen proven på allvar. Kunde inte låta bli och rätta proven på rasten och det visade sig att samtliga elever klarat godkändnivån. Härligt! På planeringen på eftermiddagen blev det väldigt tydligt för mig att jag hade varit hemma ett par dagar då högarna av orättade läxförhör och prov svämmade över mitt skrivbord. Beslutsamt satte jag mig ner och började rätta. Jag han inte rätta mer än tjugo minuter innan en förälder kom förbi och ville diskutera klassens kommande klassresa. Kan väl inte säga att jag blev jättebesviken över att blivit störd i mitt rättande utan kunde sätta mig, med en kopp kaffe, för ett trevligt samtal med en trevlig förälder. Tosselilla here we come!

Såg förresten ett inslag på Akutellt igår kväll som handlade om sociala medier. De diskuterade vilken betydelse sociala medier så som bloggar och twitter kommer att få inför den kommande valrörelsen. Många politiker använder sig ju redan av sociala och det är väl ingen vild gissning att allt fler kommer att se fördelarna med det. Sociala medier är ju ett utmärkt, billigt och enkelt sätt att nå ut till många röstare. Och kanske når man de röstare som i vanliga fall inte tar del av den politiska debatten.

Dagen avlsutades med ett samtal till en förälder i klassen vars son har varit inblandad i lite oroligheter den senaste tiden. Aldrig kul att behöva rapportera om tråkiga saker som hänt men naturligtvis tvunget och nödvändigt. Samtalet blev dock bra och försökte ändå vaska fram något som varit positivt. Vi bestämde att höras senare i veckan för uppföljning.

Godkväll!

Andra försöket!

Nytt bloggförsök och mina tankar angående bloggen har klarnat i takt med att min magsjuka avtagit. Jag har nu en tanke med bloggen, den har vuxit fram, Barbro;)!
Tanken är att ge läsaren en inblick i mitt lärarliv och mitt sätt att verka som pedagog. Förhoppningsvis kommer bloggen även kunna fungera som ett redskap för utvärdering och reflektion av mitt arbete och på det sätt hjälpa mig att utvecklas som pedagog. Pretentiöst?

Jag, förresten, är Filip och arbetar som lärare på Helgedalskolan i Kristianstad. Jag är klassföreståndare för en femteklass som just nu svävar nånstans mellan nationella prov och högstadiet med allt vad det innebär. Vad det innebär för mina elever är oerhört svårt och, inte minst sagt, komplext att redogöra för. Vad det innebär för mig som lärare är dock något lättare att redogöra för. Enkelt kan man säga att det innebär att lugna en mängd nervositet inför nationella prov och högstadiet samtidigt som det gäller att hålla förpubertala känslor och hormoner i styr. Enkelt var kanske ett dåligt ordval men jäkligt intensivt och spännande är det i alla fall...
...eller som Arsenals lagkapten Tony Adams skrev i ett programblad under "Boring-Arsenals" storhetstid mitt i en hektisk och jämn ligauppgörelse: "I can´t stand this excitement". Huruvida Tony ironiserade över Arsenals icke särskilt spännande spel eller om han verkligen menade allvar med sitt ordval kan man diskutera men min jämförelse mellan en engelsk, premier league, uppgörelse och en vårtermin i en femteklass finns det nog en hel del sanning i! Spännande är ordet!

Slutligen slänger jag med en bild på mitt skrivbord. Får det se ut så här?

En kollega tyckte dock inte det var en rättvis bild eftersom hon tyckte att det var alldeles för välstädat i jämförelse med vad det brukar vara. Mycket möjligt säger jag. Kan man säga något om en person genom att se personens skrivbord?

Tack för visat intresse!

En början...

...på en blogg. En blogg om mig, mig som lärare och mitt liv i allmänhet. Det känns som jag lite utan tanke slänger mig in i detta bloggande. Inte minst efter snart en veckas obehaglig magsjuka, där jag och min dotter turas om spendera tid på toaletten.

Men nu är det nya tag och nya utmaningar! Frisk och, nåja, pigg återvänder man till jobbet och får rapporterat det ena efter det andra som hänt medan man varit borta. Så idag handlar det nog mest om att komma in i rutinerna, både för mig och för mina elever. Ständigt blir man påmind hur viktigt det är, och då i synnerthet för barn, det är med rutiner.

Ja, detta var väl en början?! En kritisk läsare kanske tycker att detta var en ganska fattig och torftig början. Men jag vill se det lite som en "cliffhanger", ett sätt att skapa frågor...

Vem är han? Varför skriver han? Hur gammal är han? Var jobbar han? Är han helt frisk från magsjukan? Eller är detta blogginlägg bara ett resultat av vätskebrist och för lite sömn?

Många frågor men få svar! Kanske kommer det svar...

Slut för idag!
Magistern